En upptäckt

Sista kvällen var vi ute och skulle se om vi såg norrsken. Det gjorde vi inte, men vad vi däremot fann var en stjärnhimmel utan dess like. Vi började på fjället och provade fota, jag som aldrig fotat stjärnor men ändå läst mig till att man ska sätta fokus på oändligheten. Det gick… Tja… Sådär. Överlycklig som jag var med resultaten for vi hem för att se hur det blev i datorn.

Som ni ser blev skärpan inte något vidare. Så rastlösheten satte igång sig i kroppen på mig och jag bestämde mig för att ge mig ut själv och pröva igen.

Denna gång med betydligt bättre resultat.
När jag stod där och tittade upp mot himmelen blev jag alldeles förundrad. Jag kände mig så liten och betydelselös. Det var fantastiskt. Det var som att lilla jag verkligen inte spelade någon som helst roll. En fantastiskt befriande känsla! 

När jag igår upptäckte att det var stjärnklart kunde jag självklart inte låta bli att ta ut kameran igen här i stan och prova. Tyvärr blir det inte samma mäktiga stjärnhimmel, men några okej bilder blev det ändå!

Detta ska fortsätta utforskas!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *