Publicerat

Valborg

För några år sedan brukade jag och min fina vän Loke åka ut och fiska på valborg. Eftersom vi båda två är lite äventyrliga av oss har dessa fisketurer sett lite olika ut, bland annat med en grannes gamla kanot. 
Ska ni någon gång ut och fiska i en kanot rekommenderar jag varmt att sitta bak. Dels kan man fuskåka lite när personen inte ser att man inte paddlar och sen är det bättre ryggstöd. Eller ja, sitter man fram finns inget ryggstöd över huvud taget. 
Tyvärr finns inga bilder från dessa äventyr kvar. Telefoner har kommit och gått och mitt fotointresse sträcker sig inte längre än ett år tillbaks. Men härliga minnen finns kvar. Mycket skoj har vi gjort, Loke och jag, ihop med resten av högstadiegänget. Och mer äventyr hoppas jag att vi ska hinna få till emellan alla jobb, allt plugg och alla människor som flyttar iväg.

Jag blev detta år medbjuden till Uppsala för valborgsfirande. Tyvärr var jag tvungen att tacka nej på grund av jobb. Blev himla glad dock när jag fick frågan. Men som sagt, det blir jobb och förhoppningsvis lite plugg för min del idag. Hade tänkt beta av lite måsten så jag kan slappna av senare i veckan. 

Till er som läser vill jag dock önska ett fint firande! Oavsett hur ni firar så hoppas jag att ni får det superhärligt! Med god mat, härligt sällskap, kanske lite kubb eller brännboll. Ja, vem vet vad ni hittar på, men underbart tycker jag ni ska ha det. 

Publicerat

Helgen som var, helgen som kommer

Jag och Frida utmanade några vänner i boule. Vi vann.
Sen fyllde vi Arena Satelliten i Sollentuna och rev av en musikalkonsert. Vi på Satelliten alltså, inte jag och Frida!
Sen hängde jag en stund med min kära bror och hans katt. Min bror har blivit gudfar och Hammarby vann idag. Han är väldigt glad nu, och jag är stolt! Tänk att den lille skiten blev gudfar. Grattis kära du!
Klöver fick smaska lite kladdmat. Men han var i ärlighetens namn lite skeptisk. Den lille parveln föredrar torrfoder!

Nästa helg händer det. Nästa helg, ja till och med på torsdag, flyttar jag och katterna till Fredriksdal över sommaren. Hem till Frida. Även om jag kommer gå i skola en månad till och jobba i Stockholm så kommer jag åka dit varje stund jag kan. Det ser jag så mycket fram emot. Och så fort skolan slutar så tror jag att jag stänger ner Facebook över sommaren. För denna sommar vill jag verkligen ta vara på. Släppa telefonen, umgås med människor där och då, hugga ved, elda, laga mat över öppen eld. Fota, fiska, promenera i skogen. Jag ska lära mig om örter. Jag kanske till och med läser en bok, bara för att jag känner för det. En vanlig bok, en skönlitterär bok. Eller kanske en bok om fåglar.  Och lyssna på musik. 
Eller inte fasiken vet jag vad jag ska göra i sommar. Jag tar det som det kommer. Men en sak är säker, och det är att jag ska ta vara på dagen, mycket bättre än jag gjort de senaste veckorna! Och koppla av.

 

Publicerat

Psykisk ohälsa

”Vi är alla människor och bär på så mycket tankar och känslor”/Frida Virenhag, April 2018

Det talas om det överallt, men ingen pratar om det.
Nu när Tim Bergling lämnat jordelivet så talas det om det igen. Men ändå pratar ingen om det.

Jag har många vänner som delar sina tankar på sociala medier. Framförallt instagram har blivit en plats för djupa tankar och ledsna känslor. Och framförallt är det mina kvinnliga vänner som delar dessa inlägg. 

Men ändå pratar ingen om det. 

Jag har lovat att inte göra den här bloggen till en plats för politiska diskussioner. Men ibland känns det som att psykisk ohälsa har blivit en politisk debatt. Jag önskar att det inte vore så.
För oavsett kön, oavsett bakgrund, oavsett sexuell läggning eller socioekonomisk grupp så finns psykisk ohälsa. Och kanske framförallt bland unga.

”Jaja, det där har vi alltid fått höra…” 
”Det är inget nytt.”

Att växa upp idag ser inte ut som det gjorde för 40 år sedan. 
Att växa upp idag ser inte ut som det gjorde när jag var tio.

Kidsen i skolor idag utsätts för enormt mycket mer press nu än för tio år sedan. Telefoner och sociala medier är ett konstant flöde av påtvingat påklistrad fejklycka om att jaga sina drömmar, följa sitt hjärta och att uppnå sina mål i livet. Nå framgångar. Tjäna pengar, finna lycka, bli kär, vara kär resten av sitt liv, nå sitt drömmål, resa jorden runt, helst varje lov! 
Vi ser bilder på hur folk badar på vita stränder på bahamas, äter goda middagar, ler och är lyckliga. Får många likes och kommentarer. Vi ser kändisar som köper nya klockor, nya bilar, uppträder eller blir sponsrade av stora företag. Gör youtubevideos som får miljoner visningar.
Och själv sitter man kvar och undrar vad det är jag saknar? Varför kan inte jag? Varför får min kompis fler likes än mig?

Ingenting av det här såg vi för tio år sedan. Inte jag. Jag skaffade instagram 2012 och Facebook 2008. Men när jag var liten fanns ingenting av det där. Vi lekte dunken på rasterna och efter skolan, spelade bandy på skolgården. 

Det ser inte ut så längre. Det har skett en förändring, och att som vuxen blunda för eller inte se det på allvar är att missa väldigt mycket som händer i barn och ungdomars liv idag. 
Men det gäller inte bara ungdomar. Det gäller oss vuxna också. Jag kan inte tala för någon annan än mig själv, men jag har också varit på väg in i det. Tack och lov är jag 23 och är så glad för att jag inte är tio år yngre. Jag hade inte velat vara tretton idag. 

För det finns ingen, och ingenting idag som säger till en trettonåring att han eller hon eller hen duger precis som han eller hon eller hen är. Ingenting. Det finns inte någon vaken stund på dygnet där en trettonåring faktiskt bara får vara. Bara får duga. Bara vara så jäkla underbart perfekt som hen är, här och nu. 
I skolan ska du prestera för bra betyg. 
På vägen till och från skolan sitter det klädreklam, gymnasievalsreklam, gå-ner-i-viktreklam och reklam hur du blir av med finnar.
Väl hemma är telefonen fylld med samma reklam och sociala medier, som ni alla vet vad jag har för argument kring. Dessutom ska du göra läxor eller gå på träning där du ska prestera. Sen när du kommer hem och kanske slår på TV:n, då matas du med den där reklamen ytterligare en gång till. Och avslutar sedan dagen innan du går och lägger dig med instagram och facebook igen. 

Vi måste börja prata. Alla. Oavsett kön, oavsett bakgrund. Och vi måste börja lyssna på varandra och öppna upp för samtal. Och vi måste börja sluta prata om psykisk ohälsa som en politisk fråga. Ingen tjej ska någonsin behöva höra ”Det var värre när jag var ung”, och ingen kille ska någonsin behöva höra ”Vilken tur att du är kille och inte tjej.”
Att må dåligt gör vi alla i stunder. Oavsett vad Instagram och Facebook säger så mår vi alla, ALLA, dåligt i perioder i livet. Oavsett om du är tio, om du är arton, tjugofem eller sjuttiofem. Oavsett om du bor på gatan eller i en fyraplansvilla med egen strand i Bromma.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans-utveckling/halsa/suicid-sjalvmord/

Självmord är vanligast bland män. Det är också majoriteten män som hänger på pizzerior och dricker öl. Mycket öl. 

Snälla män. Vi behöver börja prata. Med varandra. Om varandra. Om kulturen vi män skapar mellan varandra. Hur det drabbar oss och andra. Är detta vad vi vill att manlighet ska vara? Att pressa varandra in i depressioner tills livet känns meningslöst? Eller att ta oss friheter som påverkar andra människor varje dag? 

Vi män måste börja prata med varandra. Och inte bara prata, vi måste också lyssna.
Alla män.

”… and when you’re up on stage I am playing with the feeling of beeing special and finding a connection with people. Beeing accepted.”
//Avicii

Publicerat

#4

Kiana. Du är en sån himla cool person. Det finns nog ingen som sprider så mycket kärlek och glädje omkring sig som du. Du vill alltid alla väl, och när du under förra veckan äntligen fick komma tillbaks på fotbollsplanen efter en lång tids skada så kändes det på sätt och vis som att rättvisan är återställd.
 

Omringad av Bajjare men med blicken framåt. Ingenting kan stoppa dig!

Även om resultatet inte blev som publiken och du hoppades på så var det en fröjd att se dig på planen. Du sprider, precis som hos dina vänner, energi och en inställning om att aldrig ge upp.

Jag hoppas på att få fota dig på planen snart igen!

Publicerat

Sommarlördag

Nu är det sommar. Och denna lördag tog jag och Frida en tur till Dammtorpssjön för lite fiske. Jag plaskade runt i min flytring som har pyspunka på ena sidan, med flugspö och jerk! Det var besvärligt, men en härlig dag fick vi efter lite trädklättring efter drag och bortkastat Svartzonkerbete. 
Efter turen åkte vi till Mormor och Morfar för att hämta de sista grejerna till båten! På vägen hem passade vi på att dra några sista kast och ta några bilder på den fina solnedgången som var. Det var en fin dag och plötsligt kändes sommaren väldigt närvarande även om det är några månader kvar egentligen..

Hemmestaträsket har en gång varit hem för många och stora gäddor. Nu verkar det mest vara en sjö fylld med avföring och skräp!

 Vi gjorde ett snabbt besök till Kolviks brygga. Det är en betydelsefull plats för mig sedan jag var liten då vi ofta hoppade på och av båten här när jag och min bror skulle ut på sjön. Jag minns också när vi låg på den gamla bryggan innan de rustade upp den och tittade på några större fiskar under. Kan det ha varit braxar eller sikar? Jag minns inte, men ett fint sommarminne är det!

Publicerat

Jag har en bil.

En dröm har gått i uppfyllelse. Jag har en bil. En bil jag kan åka med, en bil jag kan sova i. En bil jag kan fylla med fiske och fotosaker och äventyra med.
Därför får ni en bild på en båt.


Och en bild på en brygga. Bilder från mitt allra första äventyr med Bruna Bettan. Ja, alltså det första äventyret då hon är min! För det var Mor och Pelles bil för några timmar sen. Men nu är Bruna Bettan min. Och hon är egentligen grön.

Vi ska äventyra du och jag. Bruna Bettan.

Publicerat

Vårtecken

För många fotointresserade är våren en speciell tid. Framförallt för oss som gärna kryper omkring med ett macroobjektiv letandes efter alla de små detaljerna runtomkring oss. Och idag sken solen och värmde ordentligt så efter en tur ut till Fridas blivande torp gick vi ut i hennes föräldrars trädgård och njöt av solen. Trots feber i båda våra kroppar. 

 

Salvian och Vintergäcken är på gång i örtagården. Även nyckelpigan var på språng och värmde sig lite i solen!

Denna vår är min första med ett riktigt intresse för foto och den senaste tiden har jag verkligen längtat efter alla kryp, växter och färger som kommer fram efter vinterns frusna täcke. Det är verkligen en fröjd att få slå sig ner på backen och njuta av vädret medan man letar sig omkring efter små saker att rikta kameran mot. Mitt intresse för Macrofoto började i höstas, men då var det för det mesta löv och vattendroppar som fångade min uppmärksamhet. Men från och med nu hoppas jag hinna med att få se hela året på väldigt nära håll! Med alla årstiders färger, dofter och ljud.

Hos mor min står snödropparna i slänten ner mot Tyska Botten och blommorna i fönstret mot balkongen passar på att fylla på med D-vitamin!

Även om det nästan känns lite sent nu att börja prata om vårtecken så är det svårt att låta bli att njuta. Förutom alla blommor och växter som kommer så är fågelkvittret i full gång och jag har även sett räven (borde bli en simmande rimmande poet) springa i området hemma i Hässelby. Du är efterlängtad, våren, och med tanke på att det pratas om snö i veckan igen så tänker jag att jag ska passa på och njuta lite extra när du är här. 
#Vågavägrafeberfrossa

Publicerat

Mitt fototips #1

Jag är inget fotoproffs. Jag är ingen fotograf, jag är bara en kameranörd som älskar att släpa med mig kameran jämt, vara jobbig och fota folk och saker jämt… Men det spelar ingen roll hur duktig du är, för jag anser att man kan dela med sig av tips till varandra ändå. Och här kommer ett tips från mig till dig som, precis som jag, tycker om att ta bilder. 
Fyll bilden med det du ska fota.

Jag läste detta tips på min fina vän Fridas blogg för en lång tid sedan. Det lät väl som en självklarhet, men det är ingen självklarhet. Jag ska förklara varför.
http://www.septemberbacken.se/

Oavsett vad du fotar, om du föredrar porträtt, landskap, fotar dina husdjur som leker eller om du går på gatan och fotar street så tycker jag att du ska våga fylla bilden med det du fotar. Det innebär att våga gå närmare. Nu tänker du kanske något i stil med ”vilken tur att jag har mitt 18-300 zoom så jag kan vrida lite på objektivet och komma närmare så jag slipper…”
Stopp. Ingen duktig fotograf har någonsin använt ordet ”slipper” ihop med sin ansträngning att få en bra bild. Allt som oftast krävs det en ansträngning för att få Bilden med stort B. Och glöm inte att när den bilden är tagen finns det fortfarande mer. Mer, mer, mer. 

Gå närmare. Skaffa ett fast objektiv och rör på påkarna. Gå närmare. Var jobbig, framförallt om du fotar porträtt. Och borsta tänderna innan så din modell slipper känna andedräkten av pölsan du åt till middag. Och ta dig sedan närmare och fyll sensorn med det du ska fota. Fotar du blommor, stå inte upp och gör en ”nu har vårenkommit”-grej och ta en bild med något litet gult eller vitt långt där nere, ta dig ner på blommans nivå. Tänk dig att ditt motiv är ett barn, om det inte redan är ett barn. Ditt motiv är för en kort stund ditt barn. Ditt kärleksbarn. Och du ska nu påbörja en relation med det här motivet. Gå nära!

Eller förresten. Istället för ditt kärleksbarn, tänk motivet som din stora tenta. Där du ska ha med en himlans massa perspektiv och argument och referenser och du kämpar med den där tentan tills du verkligen bara vill kasta den i papperskorgen. Undersök motivet, fram och tillbaks, underifrån, överifrån, grod och fågel, snigel och kattperspektiv! Tills du vridit och vänt på motivet från alla vinklar. 

När du vågar vara lite obekväm och vågar anstränga dig, då kan man fylla på med en massa andra regler. Rule of third, linjer hit och dit, ljus här och där, svart och vitt eller i färg, beskärning… Ja, grädda pannkakan med vilka tillägg du vill, men laga en pannkaka, kolbulle eller raggmunk, inte en pannkaka och pölsa i samma stekpanna. (Man steker inte pölsa…(Du vet vem du är))

Om det inte finns en tanke med att göra på annat vis.