En lördag och en svidande upptäckt

Jag har nu ägt mitt Sigma 17-50 2.8 i över ett år. Ofta när jag kommit hem och tittat på bilderna gnager en känsla i mig att bilderna inte är riktigt skarpa. Jag har gått igenom alla möjliga tänkbara felande länkar. Skit på skärmen, taskig syn, slutartid, bildstabilisator, för liten bländare. Men ikväll kan jag äntligen ha kommit på vad felet är. Kanske!
För stor bländare. 
För oss som fotar med en ekonomi som inte är oändlig är det tyvärr inte alltid möjligt att köpa på sig några L-objektiv för sisådär ruinerande summa. Och idag läste jag till mig att mitt objektiv börjar tappa skärpa på bländare över 8. Kanske, kanske är det därför som jag upplever att en hel del av mina bilder inte håller skärpan, framförallt när jag fotar landskap och använder höga bländartal. (Har ändå varit sparsam och inte sträckt mig över 13, oftast...)
Detta ska fortsätta utforskas! Men nu börjar jag kanske, kanske, faktiskt upptäcka skillnaden på dyr och "billig" utrustning...
Denna dag började dock med en försovning till soluppgången! Men några bilder hann jag med innan min vän Susanna ringde och ville att jag skulle fota henne och hennes mor på ridbanan. Bilder från det kommer vid ett senare tillfälle, eftersom vi ska ut imorgon också! 
Sen var solnedgången på vägen hem från bror min fantastisk fin, så svängde av en snabbis till Kanaan. 























Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *